Förnimmelser, smörgåsrån, kärlek och blommor

Försök till nytt liv, försök till ny blogg eftersom jag inte kom igång alls med den förra. Försöken till nytt liv startar varje morgon. När jag väl kommer till kvällen blev jag inte riktigt nöjd ändå och beslutar mig för att försöka starta ett nytt liv i morgon också...

Mina små börjar bli friska, eller ja... nästan i alla fall. Elias snorar och nyser och Mollie har lite feber och ont i halsen. Emma hostar hon med och har nog ont i halsen fortfarande hon också. Malte är frisk men oerhört trött efter alla feberomgångar så han har dagisledig han med för att få tillbaka krafter. Men i alla fall, det går åt rätt håll! Tack och lov! Fem sjukveckor tar på hela familjens krafter men nu ser vi ljuset i horisonten! Det går mot vår!

Idag har N varit hemma eftersom det var hans lediga dag. Jag har slappnat av mer, stressklumpen i magen är lite mindre på onsdagar. Jag har hunnit i alla fall lite av det jag tänkte mig. Men det är bara att inse... livet i hemmet med fyra små och en trött mamma gör att det ständigt känns som ett kaos när det ligger saker överallt, när disken inte hinner plockas undan, när tvätthögarna växer för fort, när reklambladen invaderar varje ledig bänkyta...

För trött är jag... av allt som varit och allt som är... Våren är en lång vandring, en lång stig med gropar och stenar längs vägen. Jag undrar när det ska ta slut... Jag gör den här vandringen varje år, på olika sätt men den tar musten ur mig. Ja, jag är på vandring hela året på olika sätt men våren, det är då allt är som mest närvarande. Och i år är det svårt. Påsken är placerad exakt som 2007. Dagarna kommer följa mig precis som då ända fram till långfredagen som har samma datum som den där långfredagen för fem år sen.

Vandringen... jag är mitt uppe i den och var och varannan dag faller jag ner i en grop eller snubbar över vassa stenar. Förnimmelser... En doft, ett ljud och jag kastas tillbaka. Jag hör bilens däck mot tidiga vårens asfalt... ett så speciellt ljud. Obamhärtigt kastas jag tillbaka till bilen när jag körde till sjukhuset... En doft av vår... en alldeles speciell värme av de första vårstrålarna från solen... Samma sol som värmde svagt den där förmiddagen när jag lämnade sjukhuset och allt var över. Det gör ont att kastas tillbaka...

Behöver tänka på annat. På de små har jag har här hemma. De är mitt liv! Älskade små ungar! Tycker så synd om dem att de har en, just nu, trött och stressad mamma.

Nu ska den här trötta mamman försöka få lite sömn. Alla små har jag tittat till och köket är röjt.

Att hitta Mollies lilla matplats så här - det är småbarnslivet på bild! <3

Vill sluta den här dagen med att visa de vackra blommorna vi fick från vår fantastiska stöttepelare på banken, hon som hjälpt oss genom husförsäljning och husköp och stöttat fantastiskt! Vi kan bara säga ett stort, varmt TACK! <3

/Kram